För att Livs ska ha en framtid måste fler gå med och organisationsgraden öka. Det är det kärva budskapet på region Syds kick-off den 30 januari men det är också hoppfullt, eftersom många av deltagarna säger att de vill gör jobbet.

Samtalen på arbetsplatserna lyfts fram på Backagården i Höör och behovet av ett personligt, mer känslomässigt tilltal.
– Vi måste tala med alla på jobbet. Och vi måste tala med hjärtat. Vi får inte glömma varför vi själva gick med och varför vi själva är med, säger Lisa Bakija Andersson, lokalombudsman.
Peter Ekström från HK Scan i Kristianstad utvecklar samma budskap:
– Vi behöver förmedla till dem vi pratar med att facket är något större än ett försäkringsbolag. Vi är känslomänniskor och vi ska inte krångla till det.
Det är två dagars facklig kurs som syftar till att dra igång mer aktivitet, både för att organisera fler medlemmar och få fler att rösta i det kommande EU-valet i maj.
Många betonar betydelsen av nätverken mellan fackligt aktiva och den möjlighet som det ger att ta hjälp och stöd av varandra.
– Våga fråga, ta ett samtal. Alla ska känna sig trygga med det, man kan inte få mer än ett nej, säger Markus Andersson Landgren från Fazer i Lund.

Rätten till facklig introduktion som finns i avtalet är det många som tar upp.
– Alla som kommer till arbetsplatsen, oavsett om man är sommarjobbare, visstid- eller tillsvidareanställd ska få facklig introduktion och alla ska bli medlemmar. Vi måste fånga upp de oorganiserade så fort de sätter sin fot på arbetsplatsen, säger Bengt-Göran Torschen, lokalombudsman.
En fråga som ställs är om det är okej att anmäla en person som ännu inte är medlem till en medlemsutbildning.
– Ja, säger Mats Löfström, lokalombudsman. Det är en möjlighet som vi har. Det är bara att göra. Sätt igång. Kör medlemsutbildning. Det kan leda till att fler lockas in. Kanske inte direkt, men efter ett tag.

Neziya Rahman från Pågen i Malmö talar om möjligheten att samarbeta med ABF och söka pengar därifrån till medlemsutbildningar.
Många talar om att bilda nätverk, hjälpa varandra, peppa, så att fler kommer med.
Gabriela Forbah från HK Scan i Kristianstad lyfter fram behovet av språkkunskaper för att närma sig medlemmar som inte kan så bra svenska.
– Vi har en lista på medlemmar i regionen som kan hjälpa till att tolka mellan olika språk, säger Mats Löfström.
Neziya Rahman poängterar att arbetsgivaren är skyldig att ha skyltar på de språk som de som arbetar vid maskinen förstår.
– Om våra medlemmar inte kan läsa skyltarna ska vi bråka. Då måste företaget sätta upp dem på språk som de förstår.

I pausen berättar Mohamed Wehelie från Datschaub att han sitter i Socialdemokraternas fackligt-politiska utskott och att han besökt Tulips anläggning i Manchester i Storbritannien som ingår i samma koncern som hans egen arbetsplats.
– I Manchester jobbar de ibland i tolv timmar, från 7–19, utan någon övertidsersättning. Det visar på behovet av att stärka arbetsrätten inom EU. Stagnerade löner, otrygghet och ökad ojämlikhet tror jag driver fram högernationalism som också är en orsak till Brexit.

Anna Ramklint från butiksbageriet på Ica Maxi i Oskarshamn menar att medlemsrekrytering handlar om att få arbetskompisarna att tänka solidariskt.
– Ställ frågan om hur det kommer sig att vi har OB. Jo, det beror på att det finns ett avtal som facket förhandlat fram. Det är inte något som kommit av sig självt. Om vi ska behålla våra villkor och förbättra dem måste vi kunna gå ut i konflikt för dem under avtalsrörelsen. Och då måste alla vara med.
• Vad har du för tankar om EU-valet?
– Att det är viktigt att rösta. Tyvärr är det många som struntar i det.

• Pratar man EU på jobbet?
– Nej, det är ganska tyst. Allt fokus har varit på valet i september och regeringsbildningen.

• Vad tycker du om regeringen?
– Denna är i varje fall bättre än alternativet som skulle ha varit en M plus KD-regering med stöd av SD. Ska man kompromissa måste man ge och ta.

Lina Arvidsson från Charkuterifabriken i Halmstad tror också att det som ger effekt är att man pratar med folk.
– Gör man det så går de kanske med i facket efter ett tag.

• Hur ska ni bli fler?
– Ja, det är väl genom att jobba med alla saker som är viktiga, som OB:et och arbetstidskontot. Betalt för övertid. Många vill jobba övertid. Det är pengar som hägrar.

Efter mötet på Backagården får jag skjuts av några fackligt aktiva från KLS Ugglarps i Hörby. Det är Dennis Olofsson, Rasmus Mattson och Patrik Nilsson.
– Vi får inte var så defensiva. Facket måste bli mer bestämt, driva frågor starkare och inte ge sig, säger Dennis Olofsson.
Patrik Nilsson menar att omsättning på medlemmar speglar hur det ser ut i samhället, folk börjar och slutar, det är färre som bryr sig.
– Vi måste driva arbetsmiljöfrågorna. Om folk mår bra så blir det bättre på jobbet, tycker han.

• Är det fortfarande bra med eget förbund?
– Ja, det tycker jag. Vi är ändå ett stort förbund om man ser till vad vi gör. Bortsett från det fantastiska arbete som görs på klubbarna har de regionalt förtroendevalda möjlighet att nå ut till alla, även till arbetsplatser där det bara finns ett fåtal anställda. Ingen glöms bort. Alla medlemmar är lika värda, säger Dennis Olofsson och fortsätter:
– Varje fråga är viktig och det kämpar vi för. Jag tror inte att vi skulle få mer gjort om vi gick ihop med någon annat förbund. Det vi gör är bra.