Köttbranschen är igång med att göra en digital utbildning för kött- och charkföretag. Den beräknas vara klar i höst. Förhoppningen är att utbildningen ska lösa det akuta behovet av slaktare och styckare.

Kompetensbristen är stor i kött- och charkbranschen. Den främsta orsaken är att det utbildas alltför få slaktare och styckare. Det finns knappt några utbildningar kvar i landet. Utbildningsmaterialet är dessutom föråldrat. Den kartläggning som regeringen gav kött- och charkföretagen i uppdrag att göra under 2020 visar hur allvarligt läget är.
Det nystartade pilotprojektet “Digital utbildning för kött- och charkföretag” är tänkt att bidra till en lösning på kompetensbristen. Det utbildningsmaterial som uppdaterades förra året ska göras tillgängligt digitalt.
– Det här projektet ska leverera en lärplattform. En hemsida, kan man säga, där vi ska samla all relevant utbildning för kött- och charkföretag. Där ska vi utveckla digitala utbildningar i moduler, säger Magnus Därth, vd på Kött- och Charkföretagen.
Plattformen ska vara interaktiv och är tänkt att användas ute på slakterierna, förklarar han. Där kan de som är i utbildning ta del av instruktionerna tillsammans med sina handledare. Utbildningen ska läggas upp i så kallade moduler där olika moment behandlas stegvis. Ju fler moduler som genomgåtts desto större blir kompetensen.

Den digitala utbildningsplattformen ska bli tillgänglig för företagen så att de både kan vidareutbilda sin personal och lära upp oerfarna. Meningen är även att plattformen ska kunna användas av komvux och Arbetsförmedlingens rekryteringsutbildningar.
– Den ska täcka slakt, styckning och chark. I en digital miljö blir det oerhört enkelt att uppdatera och komplettera materialet, säger Magnus Därth.
Intresset för en digital utbildning är stort, uppger han. Den lärlingsvuxutbildning som finns i Luleå medverkar i projektet.
– Inventeringen vi gjorde under 2020 visar att det här är något som skulle kunna hjälpa företagen. Det är ett sätt att enkelt och snabbt tillgängliggöra utbildning.

Utan utbildningar i landet blir konkurrenskraften försvagad och risken stor att produktion flyttar utomlands. På sikt skulle det kunna bli ett hot mot svensk julskinka och prinskorv, påpekade Magnus Därth i ett inslag på SVT:s Rapport strax före jul.
– Det blev stor synlighet och det är bra, kommenterar han.
Under Chark-SM i oktober ska färdiga utbildningsmoduler visas upp.
Kartläggningen av kompetensbristen visade att majoriteten av kött- och charkföretagen behöver rekrytera personal under det närmaste året. Det sammanlagda rekryteringsbehovet är minst 200 personer. På fem års sikt behöver köttbranschen anställa mer än 400 personer.
De kommande årens stora pensionsavgångar bidrar till behovet av mer yrkeskunnigt folk. Det visar en enkät som 66 företag (som motsvarar mer än två tredjedelar av omsättningen i branschen) besvarade förra året.
Under de kommande fem åren beräknas minst 260 anställda gå i pension. Den siffran är i underkant, påpekar Magnus Därth.
På sikt behövs även andra åtgärder för att köttbranschen ska locka fler. Magnus Därth anser att ett hinder är att många unga har fördomar om industriarbete.
– Det viktigaste är nog att komma ut på företag och se själv. Det finns många exempel på att när man väl kommer ut så är det inte riktigt som man trodde, säger han.

Ken Clignez, Livs representant i nationella branschrådet, anser att det är bra med nya yrkesutbildningar. Men samtidigt understryker han att arbetsmiljön på köttföretagen behöver förbättras och statusen höjas för att göra det mer attraktivt att söka sig dit (Mål & Medel 5/2020).
Att lösa kompetensbristen med utländska bemanningsföretag är inte långsiktigt hållbart, vilket coronapandemin visar. Han vill att det skapas korta och företagsanpassade utbildningar med studieplan för varje individ.