En färsk undersökning visar att få känner till märkningen ”bäst före – ofta bra efter”. Men samtidigt visar undersökningen att hela 86 procent av de tillfrågade anser att märkningen behövs. 

– Svaren var som förväntat, jag är glad att konsumenterna, även de som knappt kände till den, tycker att det är en bra märkning och får dem att tänka till och använda sina sinnen, säger Karin Fritz, som är projektledare för regeringsuppdraget ”minskat matsvinn och hållbara matvanor”, på Livsmedelsverket.

Som en del i arbetet med att minska matsvinnet har Arla och Norrmejerier infört en kompletterande märkning på flera av produkterna. Den tidigare märkningen ”Bäst före” har kompletterats med ”Ofta bra efter”. Syftet med märkningen är att förtydliga att många produkter faktiskt håller längre än bäst före-datumet. Genom att förtydliga för konsumenterna att produkterna, vid rätt förvaring, ofta har en längre hållbarhet ska märkningen bidra till ett minskat matsvinn. Nyligen fick Livsmedelsverket i uppdrag att titta på kännedomen kring märkningen. 

– Den här märkningen gynnar både konsumenternas plånbok och miljön, säger Karin Fritz.

Livsmedelsverket genomförde undersökningen för att ta reda på om det saknas kunskap om hur känd märkningen är och om konsumenterna upplever att den bidrar till ett minskat matsvinn. 

403 personer i åldrarna 18–75 år tillfrågades. Endast 31 procent av de tillfrågade ”känner mycket väl” till märkningen. 14 procent hade aldrig hört talas om märkningen. 

De tillfrågade har också fått tala om hur väl de instämmer med ett antal påståenden. Ett av dem var; ”Märkningen ’bäst före – ofta bra efter’ gör att jag tänker efter lite extra och använder mina sinnen (lukt, smak, syn) för att avgöra om maten är bra att äta eller bör kastas”. 

Det höll 81 procent med om. Undersökningen visar tydligt att flertalet av de tillfrågade, hela 86 procent, anser att märkningen är bra och att den behövs. Men det framgår också att märkningen behöver marknadsföras mer och bredare för att konsumenterna ska förstå den. 

• Er rapport från undersökningen visar att märkningen välkomnas men få känner till den. Vad ska ni göra åt det?   

– Vårt nästa steg är att fortsätta dialogen med Livsmedelsföretagen och att de i sin tur informerar och uppmuntrar producenter att använda denna märkning så att fler produkter har denna tilläggsmärkning. Sedan kommer datummärkning fortsatt vara något vi kommunicerar när vi kommunicerar med konsumenter på olika sätt, säger Karin Fritz på Livsmedelsverket.