– Det är en väldigt gnällig syn på allt, man vill inte ta ansvar själv utan man vill vara missnöjd, tycka att allt är skit. Bakom det där finns ofta en misstro mot samhället, säger Joakim Wallin, klubb-ordförande på Österlenmejeriet om varför så många i Skåne röstat på Sverigedemokraterna.

Dagen efter valet åker Mål & Medel till Tomelilla på Österlen där Sverigedemokraterna blev största partiet i kommunen. Tanken är att höra med medlemmarna om vad de tycker och tänker om valresultatet så här dagen efter.
– Ja, det hjälper ju inte att kasta skit på SD. Det är inte vägen framåt. Då får de bara mer uppmärksamhet och växer ännu mer, säger Joakim Wallin.
Och själva idén att gå runt och tala om politik är inte heller lyckad. Politik är inte något som mejeriarbetarna verkar vilja prata om, i vart fall inte på jobbet och inte offentligt i fackförbundstidningen.
Ändå är det en rimlig gissning att många på denna skånska arbetsplats, liksom på andra, röstade på SD, men att fler ändå röstade på S och att de fortfarande så här dagen efter är goda arbetskamrater och med i samma fackklubb.
Organisationsgraden är genomsnittlig. Av cirka 100 kollektivare är 70 med i facket. Och i klubben blir uppdragen besatta även om det ibland kräver lite övertalning.
Så vad innebär valresultatet?
Joakim Wallin har inte svaret, men han försöker ta sitt ansvar genom att vara både fackligt och politiskt aktiv. Han sitter som fritidspolitiker för S i barn- och skolnämnden i Hörby, sitter i ABF:s styrelse och är dessutom – vilket kanske är viktigt att förstå om man ska förklara hans goda humör denna dag – amatörskådespelare i Eslövsrevyn, som årligen sätter upp nyårsrevyer i Eslövs Medborgarhus.

– Nästa års gästartist i revyn kommer att vara Lars-Åke Wilhelmsson alias Babsan, berättar han.
– Vem är det? undrar jag.
– Känner du inte till honom? Du känner igen Babsan när du ser henne. Hon är en dragshowartist som var med i After Dark.
Joakim Wallin tycker om att skämta och uppträda och har tillräckligt med värme och självförtroende för att då och då ta på sig rollen som mejeriets clown, och det är kanske det som behövs i dessa eftervalstider.
Han verkar inte ha något problem att gå utanför sin egen bekvämlighetszon. Han gillar människor och är inte rädd för att göra nya saker.

Med stolthet berättar han att klubben, sedan han blev ordförande för tre år sedan, lyckats förhandla upp lönerna för de kollektivanställda med 1 krona och 27 öre över det centrala avtalet.
Det blev möjligt efter att Danone tagit över som ny ägare efter Skånemejerier. Försäljningen ägde rum 2010. Och är en av många motsägelsefulla händelser som utmärker det skånska samhället (och även Sverige). Det är inte bara flyktingmottagning som hänt utan också globalisering av företagen.
Och det märkliga med Österlenmejeriet är att det förmodligen inte skulle finnas utan det globala mejeriföretaget Danone. Det var fruktdrycken Proviva med de hälsosamma bakterierna mejerijätten ville ha och bakterierna var framtagna av forskare i Lund. I köpet av Proviva ingick mejeriet i Lunnarp som en produktionsplats.
Resten av Skånemejerier såldes till den andra franska mejerijätten Lactalis, som också är ett globalt företag. Och fortfarande produceras Bravojuicen av Österlenmejeriet, trots att den vid försäljningen köptes av den andra franska jätten och alltså numera görs på legobasis.

Så hur ska man förstå allt detta? Världen är sig inte riktigt lik. Vem är det som bestämmer över jobben och framtiden i Lunnarp?
En del att säga till om har självklart kommunstyrelsen i Tomelilla och en del har riksdagen i Stockholm, men för mejeriarbetarna, tjänstemännen, leverantörerna, produktutvecklarna, chaufförerna, maskintillverkarna och alla andra som är beroende av mejeriet är det i Danones huvudkontor i Paris som de avgörande besluten fattas.
Österlenmejeriet är en del av Danone EDP som utgörs av 18 europeiska produktionsenheter inriktade på att göra mejeri- och växtbaserade livsmedel.
En väg framåt kan vara att höja blicken från det lokala och svenska till det globala. För att göra det måste man ge sig ut i det okända, det främmande, det utländska och kanske vore det till och med bra att behärska franska om man vill förstå mer av Skånes mejeri- och fruktdrycksproduktion.

Men riktigt så komplicerat behöver det inte vara. Det finns ett internationellt fackligt samarbete för att få inflytande över de globala företagen och i fallet med Danone är det framgångsrikt.
Franska behöver man inte kunna, men engelska är naturligtvis bra om man åker utomlands. Joakim Wallin deltar som
klubbordförande i de årliga mötena som globala facket, IUL, ordnar med Danones ledning. Han har också fått hjälp av IUL:s ombudsman i Genève som talar svenska och som har besökt Österlenmejeriet.
På de globala mötena med Danones ledning tolkas det till svenska. Företaget informerar om sina framtidsplaner och ur facklig synpunkt är det mest intressanta var produktionen förläggs. Var kommer det att skapas nya jobb? Var finns det risk för nedläggning?
Danone är ett företag som uppmuntrar facklig organisering. För 30 år sedan, 1988, var det först med att erkänna IUL som motpart och först med att teckna ett internationellt avtal om fackliga rättigheter vid alla företagets 200 fabriker som är spridda i över 50 länder. Antalet anställda uppgår till cirka 100 000.

För två år sedan, i mars 2016, var Danone åter igen först med att teckna ett internationellt avtal med IUL om trygghet i anställningen. Avtalet säger att direktanställning ska vara förstahandsvalet vid Danones alla fabriker och om det av någon anledning inte väljs så ska det motiveras.
– I Sverige har vi än så länge inte haft någon användning av ett internationellt avtal om rätt till direktanställning, eftersom våra nationella villkor är mer fördelaktiga, men om det blir regeringsskifte och en ny Alliansregering är det möjligt att det kommer att förändras till det sämre, konstaterar Joakim Wallin.
Inför valet sa Alliansen att man skulle luckra upp Las och SD har sagt att man ska stödja det.
– Politik har blivit jättekänsligt, säger Joakim Wallin. Nu skäms man nästan för att rösta på S, det är tvärtemot hur det var tidigare. Det är sorgligt. Jag tror att SD är ett parti som vi får räkna med i framtiden, men partiet har ingen budget som håller, folk dras till det på grund av Jimmy Åkesson, för han är en skicklig politiker.

• Varför gick SD fram så stort i Skåne?
– Det har blivit så upphetsad stämning här med skriverier om brott och kriminalitet. Folk har fått för sig att det går käpprätt åt helvete, men det gör det inte alls. Det går bra för Sverige

• Går det att runda dem?
– Nej, det är farligt. Det är ett parti som har gjort riktigt bra ifrån sig i många kommuner i Skåne. I Hörby är de största partiet och har fått 34,7 procent. S har förlorat 10 procent och hamnat på 14,4 procent. Jag tror att det är oundvikligt att SD får bekänna färg och visa vad de går för, annars kommer de bara fortsätta att växa.
Men detta gäller bara för några kommuner. I riksdagen ser det inte lika illa ut, konstaterar Joakim Wallin. Där har SD inte lyckats med att leva upp till förväntningarna och hamnat på 17,7 procent.
– I riksdagen kan jag inte förstå kraven på Stefan Löfvens avgång. S är ju största partiet med över 28 procent. Jag tycker att det är svagt att man räknar ihop alla Allianspartierna, de har ju inte ställt upp i någon valkoalition, utan var och en för sig. M har ju tappat ännu mer än S och är bara 19 procent.
I riksdagen anser Joakim Wallin att det borde bli någon form av mittenregering. Det vore det mest logiska sett ur hur folk har röstat.

I matsalen träffar vi Frida Mårtensson, som är sekreterare i klubben, och som varit fackligt aktiv i över tio år. Hon har svårt att tala om valresultatet och vad det innebär att SD med 24,4 procent blivit största partiet i hennes kommun.
– Det är okunskap. Det är rädsla. Jag vet inte, säger hon, har egentligen inte ord för det. Vi skapar oss problem, som vi egentligen inte borde ha. Vi lever alla i samma värld, det är samma värld och vi är alla människor med lika värde.