Orderplockarna i kyllagret på Arla i Jönköping sliter i en temperatur på plus 5 grader. Det har blivit fler tjejer, mer datorstyrt, mindre tungt och värme i motviktstruckarna. Alla säger att de trivs, trots att man kan påverkas negativt av kylan.

Mercedes Svensson plockar lågfrekventa varor i en nybyggd del av lagret. Där började hon förra året och tycker att kylan är okej. Den plågar henne inte. Tidigare jobbade hon i köket i personalmatsalen och där var det varmt, men hon tyckte efter ett tag att det skulle vara roligt att göra något nytt.

I en motviktstruck kommer Annelie Hjertkvist, 45 år, körande. Inne i hytten är det varmt och skönt. Hon säger att hon påverkas negativt av kylan. Det spelar ingen roll att hon jobbat i kyllagret i 25 år. Hon har inte vant sig. Det känns i kroppen. Kylan påverkar henne. Lederna gör ont.

– Jag håller mig varmt klädd, har långfillingar på. Visst har jag också lättare att bli förkyld, det märker jag, men det är väldigt olika hur man upplever det och påverkas. Det finns de som går runt bara i en t-shirt.

Hon tycker att automatiseringen varit bra. Den är mycket påtaglig. Det finns en enskensbana med gondoler som fraktar produkterna till området med automatiserade plockrobotar. En stor CMS-robot plockar lågfrekventa artiklar och sorterar dem ordervis i plockfack. Sex staplingskranar åker fram och tillbaka och staplar ordervis.

Robotarna har gjort att många lyft försvunnit, men samtidigt har utvecklingen av nya konsumentanpassade förpackningar försvårat utvecklingen mot ökad effektivitet och bättre arbetsmiljö.

Annelie Hjertkvist berättar att hon i stort sett var ensam tjej i lagret när hon började 1989. Idag jobbar 35 procent tjejer och 65 procent killar i kyllagret.

En tjej som började ganska nyligen som orderplockare är Nancy Alkhanenya, 25 år.

Hon utgår från en dataskärm på plocktrucken, kör en slinga genom lagret, får kommandon och bekräftar genom
ett tryck, Pick to Screen, som det kallas.

– I början tyckte jag att det drog kallt, men tungt tyckte jag inte att det var. Vi lyfter max 12 kilo. Jag känner mig inte särskilt trött efter en arbetsdag. Arbetstiderna är ett större problem och att jag inte har ett fast heltidsjobb.

Det är inte något ackordsarbete. Det finns en uppskattad tidsåtgång, två rundor i timmen, men det går inte att bestämma att så och så ska det vara, eftersom teknik kan krångla.

Det datorstyrda ordersystemet har drygt tio år på nacken. Från styrcentralen högt ovanför det stora lagret kommer orderna. IT-tekniken ger arbetsledningen möjlighet till både kontroll och övervakning av elektroniska spår. Möjligheten till realtids-övervakning finns, men skall inte användas.

Fackklubben har ett lokalt avtal som reglerar informationen från IT-tekniken, vilka som har tillgång till den och hur den får sparas.

– Vi tror inte på övervakning för att anställda ska prestera, det handlar om att aktivera och motivera människor. Arbetet har olika rytm. På förmiddagen innan 10.45 är det lugnare, man gör mestadels städ- och förberedelsearbete, orderna från kunderna kommer in. Därefter går tempot upp, det är mycket som ska plockas. Det kommer en ordervåg 17.00. Plockarbetet ligger på samma nivå till cirka 06.00, förklarar Alberto Cuadra, skyddsombud i kyllagret.

Den heta frågan just nu är rotation. Det krävs av ergonomiska skäl, särskilt när man jobbar i kyla.

– Rotation ställer krav på arbetsledningen. Det krävs mer planering av ledningen och kompetensutveckling av arbetarna. Vi har inget ackordslönesystem utan en kompetenstrappa i lönesystemet, säger Tony Hertzberg, ordförande i fackklubben.

Problemet med rotationen är att cirka 70 procent av arbetet är plock, vilket de måste försöka hitta möjligheter att rotera ifrån.

– Det gäller att få alla att förstå poängen med rotation, att man turas om med plockarbete och truckkörningen, säger Stefan Kallin, huvudskyddsombud.

• Har ni övervägt automatiska truckar?

– Ja, men vi tycker inte att det är så stor vinst. Dessutom skulle de göra jobbet mer monotont, och då blir det inte någon arbetsmiljöförbättring.

Truckförarutbildningen måste alla ha. Det gäller också extraarbetare som bara jobbar på helger. Truckar är orsaken till många olyckor och alla måste veta vilka risker de utstätter sig själva och andra för.

Att lära sig köra en motviktstruck tar två dagar med teori och en till tre dagars praktisk upplärning, säger David Sjöbergsson, som är den som håller i utbildningarna.

En som jobbar med lite värme från ett strålningselement, under expeditionsarbetet med plocklistor, är Anita Danielsson.

Det finns en nyinstallerad vakuumlyft för att lyfta 10 och 20 liters förpackningar, men det händer fortfarande att hon lyfter för hand av gammal vana och för att det går snabbare. Det gäller att lyfta rätt så att inte ryggen tar skada.

– Jag påverkas mycket av kylan, säger hon. Den är besvärligt, men annars uppskattar jag jobbet och arbetskamraterna, det är därför jag jobbar kvar.