Sallad uppåt väggarna

Nr 11/2022

Nadia Molina från Mexiko har tidigare jobbat med odlingar av chili, tomater och ananas. Foto: Thomas Harrysson

I en före detta möbelfabrik i Tibro odlas det sallad på vertikalen – året om. Från frö till färdig planta på ungefär fem veckor och personalen är indelad i team för odling, skörd och packning. Ljusgårda är ett foodtech-företag där det fackliga arbetet precis börjat.

 

Klubbens ordförande Per Ragnarsson är igång med att renovera en maskin i verkstaden. Det är bråttom eftersom den inte kan användas under tiden.

På 7 000 kvadratmeter odlas sallad utan jord och det går att bestämma exakt hur mycket ljus, vatten och näring varje planta ska ha. Ljusgårda startade på försök i liten skala i början av 2018, nu är de 90 anställda som jobbar i en helt ny typ av livsmedelsindustri. 

– Det är speciellt att jobba i en process där allt är nytt för alla och utvecklas hela tiden, säger Samuel Högberg i packteamet som är skyddsombud sedan en månad tillbaka. Just nu jobbar vi en del med ergonomi och försöker ta ett helhetsgrepp om arbetsmiljön. Jag har ett bra samarbete med arbetsgivaren, säger han.

Packningen är i ena änden av odlingen, frösådden i den andra. Varje frö sås maskinellt i en puck av kokosfiber och torv och får växa till sig i ett rum med rosaviolett sken stort som en hangar. David Buck i odlingsteamet är där med jämna mellanrum för att kontrollera plantornas höjd, utseende och livskraftighet. Han mäter diametern på en planta med ett digitalt skjutmått.

– Hit kommer plantorna när de är ett dygn och växer till sig i ungefär tre veckor.

Det ryms 400 000 plantor samtidigt och det är två olika sorters sallader, säger David Buck.

Plantorna sätts sen i vita planteringstorn i plast som ser ut som björkstammar med hål i. Arbetet sker i dagsläget för hand och varje planteringstorn har 24 hål. Tornen körs med hjälp av ett transportsystem i taket vidare in till odlingsrummet.

Där jobbar Nadia Molina som också är med i odlingsteamet, hon ser till plantornas väl och ve ända fram till skörd. Förutom att känna på och se dem, har hon också en dator där hon kan reglera luft, temperatur, vatten och näring för plantorna och se dess historia i odlingen.

– Jag har jobbat här i ett år. Tidigare jobbade jag med odlingar av chili, tomater och ananas i Mexiko. Det här med att odla sallad är lite annat, säger Nadia Molina.

Odlingen på Ljusgårda är hydroponisk. Det innebär att salladen odlas med hjälp av vatten, näring och ljus. Eftersom vattensystemet är cirkulärt går det åt nittio procent mindre vatten än vid traditionell odling. Plantorna besprutats inte med bekämpningsmedel och behöver inte sköljas efter skörd. Belysningen är energisnåla LED-lampor och eftersom de kan värmeväxla i odlingen och använda spillvärmen för att värma upp anläggningen får ägarna inte skrämselhicka när elpriserna går upp. 

Väggar av odlingstorn med färdig röd och grön sallad åker in vartefter till skördehallen. Gladys Gustafsson greppar vant om varje salladshuvud med vänster hand och skär av med en kniv, modell större. Hon har varit här i två år och är vice teamledare i skördeteamet. Tidigare jobbade hon inom skolan. 

– Här har vi tre stationer. En för att skära salladen längst ner, en för salladen i mitten och så den högst upp. Vi står på varsin sida. Och man ska inte vara rädd för kniven, det är bara att köra, säger hon. 

Var tjugonde minut ska knivarna slipas för att minska risken för skador och handskarna bytas av hygieniska skälv. Gladys visar en vit digital klocka som de ställer som påminnelse. Under sina blå gummihandskar har hon alltid skyddshandskar. Trots att det är kyligt i skördehallen säger hon att hon blir varm när hon jobbar. Ibland blir hon trött i vänsterhanden om salladshuvudena är väldigt stora. 

På andra sidan odlingstornet står Sofia Johansson som jobbat här lika länge, tidigare packade hon flygplansmat på ett företag som ligger i samma industriområde. 

Många på Ljusgårda har jobbat på andra industrier i närheten tidigare. Vilket är bra för företaget, menar Magnus Crommert som är en av grundarna. De gör att de kan komma med bra idéer och han tycker att det är viktigt att lyssna på personalen som är med i hanteringen varje dag och ser kvaliteten på salladen.

Gladys och Sofia lägger salladen i stora lådor som de rullar in till packavdelningen. Där töms  de på ett band och en kamera scannar av kvaliteten och skjuter bort blad som är bruna eller gula med hjälp av luftstrålar innan salladen åker upp för att vägas och packas i påsar. Det tar max 20 minuter från skörd tills salladen är färdigpackad.

Uppe vid vågarna står Samuel Högberg, han kommer ner för trappan för att prata lite mer med oss. Han är ny i sin roll som skyddsombud och säger att han kommer att jobba mer organiserat med det systematiska arbetsmiljöarbetet framöver.

– Vi har redan gjort en del generella förbättringar som underlättar vårt arbete. Till exempel byggt en sarg där vi står och packar påsarna, så att inte vissa påsar åker ner i golvet. Det gör att vi slipper böja oss ned i onödan.

Samuel Högberg är glad över att ha fått kollegornas förtroende att vara skyddsombud och har bett om att få synpunkter på vilka frågor de vill att han driver. 

– Uppdraget som skyddsombud är både roligt och viktigt. 

Eftersom salladsodlingen på Ljusgårda är en helt ny bransch var det inte givet vilket fackförbund som skulle organisera dem som jobbar där. Allt är nytt för alla även där. I april i år blev det klart att det är Livs och dess kollektivavtal som gäller och fackliga arbetet har precis börjat, säger Kajsa-Liza Axdorff som är ombudsman för Livs i Region Väst. Livs hade ett första möte på Ljusgårda före sommaren och fick då flera medlemmar. Ett ytterligare möte kommer att hållas nu under hösten. Och hon är nöjd med att de redan har ett skyddsombud på plats som kommit igång med sitt arbete och gått sin första utbildning.

Innan de olika teamen på Ljusgårda går in till sina arbetsplatser på morgonen samlas de för att checka in med sin teamledare. De får uppge om känslan för dagen är gul, grön eller röd för att veta hur kollegorna mår. Och så går man igenom statistik och om det är någon speciell händelse under dagen. Arbetstiden är 07 till 16, de jobbar inte skift eller helger. 

På en whiteboard i lunchrummet står det att rekordet producerade salladspåsar på en dag är 9 350 stycken, hitintills. 

Ljusgårdas anläggning är byggd för att producera 720 ton sallad per år. Nyligen köpte företaget ytterligare en före detta möbelfabrik på 18 000 kvadratmeter på andra sidan vägen. Där är tanken att det ska odlas rucola och spenat. 

Gerd Eriksson

Relaterade artiklar