Urgammal kvarn satsar på framtiden

Nr 6/2019

Kvaliteterna måste kontrolleras liksom maskinernas inställningar. Det är en arbetsuppgift för Joanna Olszewska. Foto: Stefan Lindblom

Berte Qvarn fyller 450 år. Ägarna hävdar att kvarnen är landets äldsta familjeföretag. Nu står kvarnens största investering någonsin för dörren. Lennart Hallengren och hans arbetskamrater välkomnar satsningen.
Klockan är fyra på eftermiddagen när vi möter Lennart Hallengren som ska gå på kvällsskiftet. Men just den här arbetsdagen började för hans del redan för två timmar sedan med en kurs i hygien.
– Kvällen är bäst att jobba. Då sköter man sig själv. Dagtid kommer lastbilar hela tiden och så då brukar vi köra de små produkterna, säger Lennart medan vi går till förpackningen.
Mjölsäckar matas fram på ett band medan tvåkilospåsar med vetemjöl åker fram i hög hastighet på ett band bredvid. Lennart sätter papplock över två färdiga pallar med Nettos vetemjölspåsar. Ovan på locken lägger han en träskiva innan truckföraren kör ut pallarna på kvarnens lager.
– Det gäller att ha ögat med och kolla hela tiden. Bäst-före-datumet får inte vara suddigt och påsarna och säckarna ska vara fina, säger han och pekar på några påsar som kasserats av dagskiftet.
Lennart har jobbat på Berte Qvarn i Slöinge, som ligger strax söder om Falkenberg i Halland, i åtta år. Tidigare arbetade han på ett bageri i Höganäs.
– Kärleken tog mig till Laholm, säger han med ett skratt.

Han ville ha jobbet lite närmare än Höganäs och hittade kvarnen i Slöinge. Med nya jobbet blev avståndet kortare, men det är ändå en bilresa på 4,5 mil.
– Egentligen jobbar jag två timmar för mycket, men ska minska en timme på måndagar och en timme på tisdagar, säger han.
Dagskiftet börjar sju på morgonen och slutar fyra på eftermiddagen då kvällsskiftet tar vid och det håller på till midnatt. Resten av natten och under helgerna går kvarnarna automatiskt.
– Jag trivs. Det är bra arbetskamrater och ledningen är tillmötesgående när det gäller arbetstider och förslag till förbättringar. Vi har fått bygga om utlastningen till exempel.
Kvarnens höga ålder gör att många känner igen företagsnamnet.
– Mormor brukade köpa mjöl som det stod Berte Qvarn på så jag kände till
kvarnen, berättar Lennart Hallengren.

Namnet finns nämnt för första gången redan 1569. Det är präntat i Lunds stifts så kallade ”landebog”. Kvarnen har allt sedan dess legat på en höjd vid Suseån varifrån den fått energi från vattenkraft.
1569 tillhörde den här delen av landet, liksom Skåne, Blekinge och Gotland, Danmark. Det var alltså inte igår precis. Det året kröntes Johan III till kung efter att ha fängslat sin bror Erik XIV och det nordiska sjuårskriget var inne i slutskedet. Inte många företag kommer ens i närheten av en så lång historia.
De 450 åren firas med företagets största investering någonsin. De två kvarnarna, en för vete och en för råg, ska bli tre. Den tredje blir en havrekvarn. Investeringen beror främst på företaget Oatlys expansion.
Havredrycker har blivit stort.
Tidigare på dagen träffade vi Per Stenström, vd för Bertegruppen AB (där bland annat SIA Glass ingår). Han tillhör den trettonde generationen av familjen Stenström som driver kvarnen. Den fjortonde generationen representeras av hans döttrar som arbetar på företaget, en är hållbarhetschef medan den andra jobbar som ekonomicontroler. Flera kvinnor från familjen har arbetat i ledningen för kvarnen genom åren.
– Vi säger att vi är Sveriges äldsta familje-företag och hittills har ingen sagt emot, säger Per Stenström.
I kontorsbyggnaden finns gott om foton och föremål som påminner om forna tider. En gammal kanon i miniformat är en gåva till 425-årsjubileet då kungafamiljen var på besök. Jubileet i år firas i sommar och blir först och främst en intern tillställning för medarbetarna med familjer.

– Nya havrekvarnen kommer att kräva en annan bemanning. Havret värmebehandlas och därför behövs bemanning dygnet runt, förklarar Per Stenström.
I dag har Berte Qvarn totalt 28 anställda, varav sju är chaufförer. Driften av kvarnen sköts av mjölnare tillsammans med annan produktionspersonal. Till havrekvarnen behöver företaget nyanställa 7–8 personer. Kvarnen planeras stå färdig våren 2021. Investeringen beräknas kosta omkring 130 miljoner kronor.
Ett vattenkraftverk i Suseån, som rinner bredvid kvarnarna, ska också byggas. Därmed kan produktionen av energi tredubblas. I dag finns ett vattenkraftverk som räcker till drygt hälften av det nuvarande energibehovet. Planen är dessutom att den nya kvarnen ska förses med solceller på väggarna. Målet är att företagets tre kvarnar ska bli självförsörjande med energi.
– Havrekvarnen och kraftverket är en jätteinvestering, vår största på 450 år. Med mycket hållbarhetstänk. Det är stort för oss, men nu har vi möjlighet att ta steget och måste göra det. Vi blir en strategisk partner till Oatly i Landskrona. Det blir den största kunden, men vi ska in på bagerisidan också förstås.
De anställda brukar stanna kvar länge på företaget. Det är nästan nödvändigt eftersom det tar tid att utbilda en mjölnare. Lång erfarenhet krävs, men det går knappast att bli fullärd. Utbildningen sker internt och leds av kvarnmästaren.
– Spannmål är en levande produkt och är aldrig lika från år till år eller från bonde till bonde. Man måste kunna råvaran. Själva malningen har egentligen inte förändrats. Men med dagens teknik får man en otrolig precision i styrningen. Man måste förstå hur tekniken fungerar. Processen har blivit intressantare och har gjort arbetet mindre monotont. Och vi har inga dammproblem, uppger Per Stenström.
En ökad satsning på havre ställer stora krav på de lantbruk företaget har kontrakterat. Men det har alltid odlats mycket havre i Halland och Västergötland. Med den nya kvarnen måste havre odlas på ännu större arealer än idag.
Vetet och rågen kommer mestadels från Halland. Förra årets torka resulterade dock i en skörd som inte var större än en tredjedel av den normala.
– Vi maler enbart svensk råvara. Vi importerar ingenting och har inte gjort det på 30–40 år. Vi vill veta varifrån råvaran kommer och hur den har behandlats. Stråförkortning godkänner vi inte, till exempel. En av våra framgångsfaktorer är att vi har koll på vad vi gör och varifrån råvaran kommer, understryker han.

Företagets långa historia innebär trygghet, anser han. Även om företagets vd främst vill se framåt är det svårt att undvika att tala om historien när det handlar om ett företag som tillhört samma familj i 450 år.
– Från början fanns det två gårdar på var sin sida av ån som hade var sin kvarn. Dit kom bönderna med sina skördar med häst och vagn. Ena gården drevs av danske kungen, den andra av danska kyrkan. Namnet Berte kan komma från danskan. ”Berta” lär kunna betyda en åker som ligger på en högplatå, men det vet vi egentligen inte.
Halland var fattigt och det var ständigt krig mellan Sverige och Danmark. Vilken flagga folk hissade berodde vilken armé som kom, som Per Stenström uttrycker saken. År 1645 blev Halland svenskt.
Den stora revolutionen var när järnvägen började byggas på 1890-talet. Då kunde man helt plötsligt skeppa mjöl från Slöinge till både Falkenberg, Halmstad, Göteborg och Malmö.
Med järnvägen kunde kvarnen byggas ut. Han pekar på de kulturminnesmärkta tegelbyggnaderna utanför fönstret.
Den nya havrekvarnen byggs med stål och betong. Kvarnmaskineriet kläs in med paneler. Kunnandet och tekniken som krävs för att bygga en modern kvarnanläggning kommer i huvudsak från Tyskland och Schweiz.
Per Stenström visar runt på kvarnen.
Under rundturen möter vi Joanna Olszewska som håller på att dammsuga runt en stor siktmaskin. Ljudnivån från den skakande sikten är bedövande hög så vi går ut i trapphuset för kunna prata. Mängden konst på väggarna överraskar. Det är kvarn- och landsbygdsmotiv i mosaik av Halmstadkonstnären Hans Fagerström som pryder väggarna i trapphuset och i lokalerna.

– Det är bra sammanhållning här och jobbet är omväxlande, tycker jag, säger hon när vi stängt dörren till sikten.
Joanna har arbetat på företaget i 3,5 år. Hon växlar mellan att göra labbanalyser av mjölets protein- och vattenhalt, jobba i förpackningen, köra truck, ställa in maskiner och att städa. Testerna i labbet görs för att mjölet ska ha en jämn kvalitet. Hon gillar utbildningarna som företaget organiserar, bland annat den pågående kursen om hygienfrågor.
På skiftloftet finns en snårskog av blänkande rör. I vart och ett av rören transporteras en speciell kvalitet mjöl. Vete mals till 50–60 olika kvaliteter, vissa mals i små volymer.
– Nu är vi tredje största kvarnen i Sverige. Med havrekvarnen blir vi näst störst, säger Per Stenström innan han måste ge sig iväg till familjens glassfabrik som ligger några minuter bort. i.