”Värst drabbade är de mindre bagerierna”

Nr 6/2020

Hårdast drabbade av pandemin är bagerier som inte i första hand levererar till livsmedelshandeln. Fram till i början av maj hade 144 bageriföretag korttidspermitterat. Foto: Malin Klingzell-Brulin

Drygt 15 procent av livsmedelsföretag med kollektivavtal har korttidspermitterat sina anställda. Det handlar framför allt om företag som inte säljer via dagligvaruhandeln, utan genom andra kanaler som brutit samman under coronapandemin.

I början av maj hade totalt 298 livsmedelsföretag korttidspermitterat 3 264 anställda. Det är framför allt så som krisen märkts inom livsmedelsindustrin, inte genom konkurser eller varsel. Det visar de uppgifter som förbundet samlat in.
– Vi trodde för en månad sedan att det skulle bli fler konkurser och varsel än vad det blev. Det har tyvärr förekommit men inte i den omfattning vi befarade. Det är möjligt att den toppen ligger framför oss men så här ser det ut just nu, säger Jolan Wennberg, Livs andre ordförande och avtalsansvarige.
De företag som är värst drabbade, berättar han, är de mindre bagerierna. Det är de som ligger överst på listan över företag som permitterar anställda, det handlar om 144 bageriföretag som är spridda över hela landet.
– Om vi jämför med andra förbund så upplever jag att vi ligger ganska lågt vad gäller antalet permitterade. Det har att göra med att livsmedelsindustrin inte är drabbad generellt. Vi har delar som går bra och vi har delar som går dåligt.
Det är staten som står för tre fjärdedelar av kostnaden för korttidspermitteringen. Arbetsgivaren och arbetstagaren delar på resterande fjärdedel. Arbetstagaren kan på så sätt gå ner i arbetstid och får ut drygt 90 procent av lönen. Det innebär med andra ord en lönesänkning.

• Har du fått några signaler om att medlemmar är upprörda över att de fått gå ner i lön?
– Nej, några sådana signaler har jag inte fått generellt sett men självklart är alltid en negativ förändring svår att acceptera. Våra förtroendevalda och anställda hanterar uppgiften med information och delaktighet bra samt våra medlemmar är och har alltid varit väldigt förstående för ändrade förutsättningar på arbetsmarknaden och det är en ju väldigt speciell situation vi är i. Det tycker jag att de ska få en eloge för, våra förtroendevalda, anställda och alla våra medlemmar.

Från början ville Livs inte se uppgörelser där man permitterade de som varslats då permittering i första hand är ett verktyg för att rädda anställningen och inte för att subventionera uppsägningen. Men då regeringen öppnat för sådana överenskommelser och andra branscher utanför livsmedelsindustrin tecknade sådana uppgörelser så har även Livs gjort det, förklarar Jolan Wennberg.
– Det vi ville säkerställa var att den som blev uppsagd och permitterad inte skulle få en lönesänkning under uppsägningstiden. Det finns nu reglerat i en central överenskommelse som ger förutsättningar för lokala överenskommelser.
Jolan Wennberg tycker att det är bra att företag som drabbats får möjlighet att korttidspermittera så att de kan överleva pandemin. Han uppmanar samtidigt medlemmarna att agera om arbetsgivaren börjar tala om att det går dåligt och uttrycker önskemål att permittera de anställda.
– Blir det tal om permittering så ska man som medlem ta kontakt med sin lokala ombudsman som är den som tecknar lokalt avtal med arbetsgivaren och finns det en lokal klubb ska det ske i samråd med klubben.
Han förklarar varför det är viktigt med en lokal överenskommelse.
– Det gäller att säkerställa att det finns behov av permittering. Det handlar också om att fastställa ett nytt schema för de arbetstider som ska gälla under permitteringsperioden.

• Hur ser det ut inom livsmedelsindustrin vad gäller företag som missbrukar detta stöd?
– Det har förekommit försök till missbruk men det har stävjats i den omfattning som det har upptäckts.
Jolan Wennberg understryker att Livs tecknar ett avtal med arbetsgivaren och inte med Tillväxtverket.
– Det vi har att säkerställa är att permitteringsbehov finns och att anledningen är coronautbrottet. Vi gör en lokal överenskommelse med arbetsgivaren.

• Hur länge kan det vara aktuellt med denna typ av stödåtgärd. Kan det pågå en längre tid?
– Vi ser inget hinder att fortsätta teckna avtal om behovet finns. Sedan huruvida det finns pengar att hämta från staten är en fråga som vi inte äger.

• Det finns en ytterligare aspekt. Det finns möjlighet att permittera till 20, 40, 60 och 80 procent. Måste de lokala avtalen omförhandlas om man vill utöka graden av permittering?
– Om arbetsschemat ska förändras så ska det föregås av en förhandling och det gäller också när arbetsgivaren vill ändra graden av permittering. Är det så att du är schemalagd för att jobba måndag och tisdag och så vill arbetsgivaren att du ska jobba torsdag och fredag, då är det en förhandling som ska till.

En fråga som dykt upp är möjligheten att bedriva kompetensutveckling under permitteringen.
I dagsläget finns inget avtal mellan parterna som möjliggör detta.
– Vi är villiga att teckna ett sådant avtal. Vi är positiva till kompetensutveckling för våra medlemmar och menar att vi i praktisk handling visat oss beredda att hitta överenskommelser som möter problemen vi och företagen är i samt står inför, säger Jolan Wennberg och fortsätter:
– För att vi ska acceptera kompetensutveckling under permittering så ska det finnas ett centralt ramavtal. Man går ner i lön, det finns en egeninsats kan man säga från den som är permitterad. Befintligt schema är det som gäller fram till det att vi förhandlat fram något annat.
Fotnot: Efter intervjun har Livs tecknat avtal om kompetensutveckling under permittering med Svensk industriförening, Sinf.

Relaterade artiklar