– Vi har inget som helst intresse av att vår bransch ska vara en låglönebransch. Tvärtom skulle vi vilja att det betalades topplöner, säger Carl Eckerdal, Livsmedelsföretagens chefsekonom.

Problemet för livsmedelsindustrin är att den generellt sett inte har en produktivitetsutveckling som gör det möjligt att betala topplöner och inte heller löner som ligger i nivå med andra delar av svensk industri.
Det gör att det blir svårt för livsmedelsindustrin att med höga löner locka den mest kompetenta arbetskraften. Istället måste arbetsgivarna välja andra vägar som att fortbilda den egna personalen och göra själva arbetet och arbetsmiljön mer attraktivt, såsom projektet Mer mat, fler jobb syftar till, se separat artikel.

Carl Eckerdal förklarar det ekonomiska sambandet.
– Vi lever inte längre på en monopolmarknad. Hälften av livsmedlen är importerade. Det innebär att vi skulle prisa ut oss själva om vi betalade för höga löner. Då skulle det helt enkelt inte finnas kvar någon livsmedels-industri i Sverige.
En ytterligare möjlighet finns, förklarar han, och det är att den svenska livsmedelsindustrin utvecklar mer unika produkter som har ett mervärde som går att exportera. Det kräver satsningar på svensk forskning och yrkesutbildning.
Carl Eckerdal tar några välkända företag som exempel: Absolut Vodka, Swedish Match och Oatly.
– Vi behöver bestämma oss för vilken väg vi ska gå. Om vi väljer att satsa på högre löner så kommer det att ha följder på hur branschen struktureras, säger han.

I dag finns ett stort antal små livsmedelsföretag och om dessa fortsätter med småskalig produktion kommer de inte ha råd att investera i automation och den senaste tekniken och då kommer de inte heller att kunna bära upp högre löner.
– Å andra sidan lockar livsmedelsbranschen till sig ett stort antal nystartsföretag med nya idéer och det är hoppfullt för framtiden.

Han betonar att EU är den svenska livsmedelsindustrins hemmamarknad.
– Det innebär att vi konkurrerar med de baltiska länderna om att vara produktionsplats och dessa länder har löner som ligger på en femtedel av de svenska. Dessutom får de bidrag från EU:s strukturfonder för att bygga upp sin industri.
Slutsatsen av Carl Eckerdals analys blir att det kommer att bli svårt för livsmedelsföretag i Sverige att bli konkurrenskraftiga producenter av billig mat.